On ar tillagnad Megalohari, (Heliga Jungfru Maria),
konsten och skonheten. Den har en yta pa 195 kvadrat kilometer och 9.961 invanare
i cirka 50 olika byar. Namnet harstammer fran forntidsgrekiskan efter den
forsta invanaren, Tinos och fortsatte med det fenikiska namnet Tannoti (som
betyder orm). Den kallas ocksa OFFIOUSA p.g.a. de otaliga ormarna som utrotades
tack vare gud Poseidon`s inverkan. Tinos kallades ocksa HYDROUSSA (som kommer
fran hydor=vatten) samt AEOLUS` O da Aeolus var vindarnas gud, med anledning
av de starka vindarna som blaser dar.
Genom tiderna, har Tinos varit bebodd av Pelasgier, Ionier, Ateniensare, Macedonier,
Ptolemaeer och Romare. Bosattningssparen finns pa hela on och dateras redan
under stenaldern, fornhistorisk tid samt antiken. Nagra betydelsefulla historiska
tidpukter foljer har nedan:
480 Fore Kristus, den tiniensiska baten tillhorande amiral Panaitios forenar
sig med den grekiska flottan infor det valkanda Salamina sjoslaget och underrattar
flottan om den Persiska flottans planer. Ett sarskilt votiv monument tillagnas
Tinos on vid Delphi oraklet.
Under den bysantinska perioden tillhor Tinos ”Grekiska amnet” och ar foremal
for piratinvasioner fran Saracenerna.
1204. On underkastar sig Venedigs herravalde och utgor egendomen av patrizierfamiljen
Ghisi (1207 – 1390) Lite senare och t.o.m. ar 1715 kommer Tinos att tillhora
den s.k. S:t Markus Demokratin. Venedigs flerariga herravalde spelade en avgorande
roll i levnadssattet pa Tinos. Dit sokte sig alla personer som var forfoljda
och darfor blev Tinos en fristad som erbjod stabilitet och relativ sakerhet.
Det sociala natet grundade sig pa en saregen feudalism som kannetecknades
av ett religiost samforstand med narvaro av Katolikerna jamsides med Ordotoxa
invanare.
1715 Turkarna erovrar on, efter flera misslyckade forsok. Deras narvaro ar,
dock, i det narmaste enbart officiell. Tinos tar nu vara pa den fordelaktiga
situationen och frodas. On far ett sjalvstandigt styre och en ekonomisk framgang
som grundar sig pa sjohandeln och hantverket. Det saregna draget ar skulpterandet
av marmor dar Tinos blir Greklands storsta centrum for marmorkonsten som utovas
av hela slakten och i varje familj gar det i arv fran far till son. Marmorskulptorer
vandrar inom Grekland, Mindre Asien och Balkanerna.
1771 – 1774. Under den har korta perioden kommer Ryssarna till on med anledning
av den s.k. General Orloff`s uppstandelse.
1821, 31 mars. Byn Pyrgos hisser revolutionens och befrielsekrigets flagga
forst av alla byar pa Tinos. Hamnstaden Hora medfoljer den 20 april. Tinos
borna har medverkat i kampen mot det ottomanska heravaldet under den perioden,
aven inom det Grekiska fastlandet.
1823, 30 januari ”Ur jordens barm har den heliga ikonen av Maria, Jesus` mor
uppenbarat sig och gett frihetsbudskapet till hela Grekland.” Upphittadet
av Megalohari ikonen, efter en uppenbarelse till nunnan Pelagia, har gjort
Tinos till en pilgrimsstad for den ortodoxa varlden.
1940, 15 augusti. Italienarna torpederar militarskeppet Elly som log i Tinos
hamn for att fira den Heliga Mariadagen. ”Den sarade Marian” skall i fortsattningen
utgora en symbol for de Grekiska trupperna under andra varldskrigets kamp
i Albansk territorium. Den heliga Maria Stiftelsen skanker bort alla vardesaker
som tillagnades kyrkan for att finansiera motstandskampen mot fienden, under
andra varldskriget..
I dagens lage utgor Tinos ett hopp om forenandet med Gud och den Heliga Maria.
Det ar ett vackert resmal for de som onskar lara kanna on.
On Tinos foljer den arkitektoniska traditionen och de vanskapliga invanarna
har manga intressanta sedvanjor. De religiosa hogtidspunkterna firas med olika
fester som celebreras i varje by. De viktigaste ar foljande: Vourniotissa,
som firas den 24 september varje ar, S:ta Barbara i Smovolo (4 december),
Tripotamos festen under Juldagen, Ktikados under Annandag Pask, Lakkotiani
i byn Ysternia (S:t Thomas sondagen), Panaghia i Vryssi (Forsta maj), Aghia
Paraskevi i Karaboussa (26 juli) och Kyra Xeni (23 augusti.)
Tinos ar de basta Grekiska skulptorernas och bildkonstnarernas hemstad, (sasom
Halepas, Filippotis, Sohos, Broderna Fytali, Vitalis, Ghisi m.fl. samt den
modernare Gaitis.) Vidare fanns det flera viktiga anonyma marmorhuggare som
lamnade sina spar pa kyrkor, husbyggnader och duvslag.
Landskapet kannetecknas av de manga skiftningar mellan ljus och skugga, den
enkla stenen och de grona falten, mellan klipporna och de sma avlagsna och
undangomda stranderna.
